Vi är byggda för att röra på oss

"Do. Or do not. There is no try!" - Yoda

Som Korrektiva tränare arbetar Hanna och Anton för att förändra, förbättra och optimera människors rörelsemönster. Dagens livsstilar skiljer sig från den livsstilen vi egentligen är skapt för att ha, som att ständigt vara i rörelse när vi samlar mat, bygger bo, jagar och leker. Idag har väldigt många av oss sittande, monotona arbeten där vi ständigt använder oss av telefoner, datorer och läsplattor. De ergonomiska positioner vi utsätter våra kroppar för är inte alls vad vi är anpassade för, och för många av oss kan det generera att vi utvecklar skador, krämpor och migrän. Det är väldigt viktigt att vi kompenserar upp våra oekonomiska rörelsemönster mot det som vi faktiskt är skapta för att göra – sju grundläggande rörelser som kallas för Primal Pattern. Primal Pattern består av drag, press, böj, lyft, rotationer, utfall och att gå och springa. En del personer har dock utvecklat ett så missanpassat rörelsemönster, att vi måste skola om deras rörelser redan på det neurologiska grundstadiet, alltså med rörelser som vi utför från det att vi är nyfödda till det att vi kan krypa, gå och springa. Detta är – precis som för alla andra grundstenar inom den holistiska hälsan – individuellt beroende på personens förutsättningar.

Oavsett om du har en skada, är en motionär som gillar att träna, eller om du är elitidrottare så gynnas du av att skapa balans mellan inre och yttre muskulatur, balans mellan fram- och baksida och balans mellan agonist och antagonist. Det ger dig en stabilare kropp, som kan generera mer kraft på mindre ansträngning.  

Förutom ditt rörelsemönster bör du också ha kroppens olika nervssystem i beaktning när du väljer vilken träning du ska utföra. Kroppen har två olika nervsystem som kallas för det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet. Man kan säga att dessa system har en ständig dragkamp. Det sympatiska systemet aktiveras när vi stressar kroppen, som t ex vi tränar väldigt hårt, har mycket att göra under lång tid på jobbet oroar oss och grubblar mycket. Det parasympatiska nervsystemet aktiveras istället när vi går ner i varv som när vi sover, mediterar eller när vi tar en lugn promenad i naturen. Och varför är det här viktigt att tänka på när vi diskuterar träning?

En viss nivå av stress är positiv för människan. Om vi inte skulle aktiverat vårt sympatiska nervsystem när den där björnen i skogen närmade sig oss för hundratals år sedan, hade vår ras förmodligen dött ut. Stressen kan alltså få oss att agera och kan hjälpa oss att prestera bättre när vi t ex tränar eller håller i en föreläsning.

Däremot kan för mycket stress i kroppen göra mer skada än nytta. Därför bör vi försöka att hitta en balans i vår träning, så att vi hjälper kroppen att uppnå en optimal balans mellan de olika nervsystemen. Jobbet, familjen, ekonomisk otrygghet, relationer och studier är alla saker som kan göra oss mer stressade än vad våra kroppar mår bra av. Stressen kan påverka vår sömn, vårt humör, vår aptit och vår matsmältning. Genom att göra övningar eller aktiviteter som genererar mer energi, allt s k work in-träning, kan vi hjälpa kroppen att sänka stressnivåerna och komma ner i varv, vilket alltså hjälper oss att komma in i det parasympatiska tillståndet.   

Exempel på parasympatisk träning är meditation, yoga och andningsövningar som aktiverar diafragman. Att ge dig själv en stund för dig själv, ger dig chansen att bearbeta känslor och tankar som hjälper dig att minska stress och oro.

Det gäller att hitta balansen och återigen utgå från den du är som individ och vart du befinner dig i livet. Återigen, alla människor är olika och har därför olika sätt att hantera stress. Detta betyder också att vi har olika behov av work-in och work-out-träning. Det handlar om balans i livet, och här finns inga raka direktiv som passar för alla, utan du som individ måste lyssna på din egen kropp och se vilka behov just du har.